Tarmar – Kroppens Andra Hjärna

TARMAR – KROPPENS ANDRA HJÄRNA

Människor har två nervsystem som härstammar från samma embryologiskt ursprung.

1. Det centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen.
2. Det gastrointestinala nervsystemet i tarmarna (Det enteriska nervsystemet-ENS eller även kallas bukhjärnan).

Dessa två system kopplas ihop via hjärn-tarmaxeln (vagusnerven eller n.vagus).  Information som går från tarmar till hjärnan är betydligt mer än information som går från hjärnan till tarmarna. Informationen kan både omfatta kännbara tillstånd som smärta eller obehag, men även icke-kännbar information som magens pH-värde, näringsstatus i tunntarmen eller låggradiga inflammationer.

Den största delen av vårt immunförsvar finns i och kring tarmkanalen och att de bakterier som finns där är en viktig faktor för vårt immunförsvar. Eventuella problem i tarmar orsakar störning i den mentala hälsan och kan orsaka problem så som ångest, depression och autism. Även kring de inflammatoriska tarmsjukdomarna ulcerös kolit och Crohns sjukdom har det nyligen publicerats material som tyder på att ENS är involverat. (von Boyen GB, Schulte N, Pflüger C, Spaniol U, Hartmann C, Steinkamp M. Distribution of enteric glia and GDNF during gut inflammation. BMC Gastroenterol. 2011 Jan 14;11:3.)

Vid nästan samtliga neuropsykiatriska sjukdomar konstaterar man läckande tarm. (Dysbiosis).  Av den anledningen blir matsmältningssystemet en källa för toxiner istället för näring hos de personer som har neuropsykiatriska besvär. Patogena bakterier skadar tarmhinnan och låter toxiner hamna i blodomloppet. Därifrån hamnar dem till hjärnan. De toxiner som går till hjärnan från tarmarna hindrar hjärnan ifrån att utföra sina normala funktioner.

För att skydda tarmarna är det viktigt  att konsumera mejeriprodukter som har gått igenom jäsning (egen yoghurt, lagrade hårdostar, kefir, etc), mjölksyrade grönsaker, riktigt vinäger, etc … som komplement till låg kolhydratkost.

MJÖLKSYREBAKTERIER (Probiotika)

Probiotika eller mjölksyrebakterier är sådana mikroorganismer(läs nyttiga bakterier) som har positive påverkan på människo -och djurhälsan. Historien av mjölksyrebakterie går långt bak i tiden fast man har börjat prata om dem relativt nyligen. Till exempel relateras Abrahams långt liv till hans konsumtion av fermenterade mjölkprodukter i Första Moseboken. Vi pratar om flera hundraårs av livslängd. (Genesis 18:8 ”Och han tog gräddmjölk och söt mjölk och kalven, som han hade låtit tillreda, och satte fram för dem; och han stod själv hos dem under trädet, medan de åto”). Det finns också uppgifter i den ottomanska historien att Suleiman den magnifike skickade en läkare till sin protegé Francois I av Frankrike mitt på 1500. Läkaren behandlade honom mot maginfektion med yoghurt.

När började man konsumera yoghurt i Europa?

För ca. 100 år sedan kände man inte till yoghurt i Europa. En läkare vid namn Isaac Carasso flyttade till Barcelona under första världskriget. Då bodde han i Thessaloníki som var en ottomansk stad. Då var Spanien ett fattigt land. Hunger härskade. Det var maginfluensa epidemi bland spanska barn.

Läkare, inkluderad Dr. Carasso, kunde inte göra mycket. Den tiden kände man inte till serumbehandling. 10 000 tals barn började dö. Just då kom Dr. Carasso ihåg att i Thessaloníki behandlade kvinnor magsjuka barn med yoghurt och det fungerade.

Han visste hur man gjorde yoghurt. Han samlade mjölk från några gårdar och började med yoghurt tillverkning i sin källare. Han gjorde precis som kvinnor i Thessaloníki och fick barnen äta yoghurt tre gånger om dagen. Och barnen blev friska efter några dagar. Året var 1919. Sedan grundade denna läkare första yoghurt produktionen i Europa. Danone döpt efter sonen som hette Danon.

Yoghurt har hindrat de skadliga bakteriernas tillväxt i tarmarna genom de nyttiga bakterier som den innehöll. Det är så den botade maginfektioner.

Han som egentligen fann probiotika är den ryska vetenskapsmannen Elie Metchnikoff. Han van nobelpriset i medicin 1912. Metchnikoff upptäckte att vissa syreproducerande mikroorganismer i mjölkprodukter som yoghurt, kefir, ost och liknande neutraliserade de mikroorganismer som orsakade sjukdom i tarmarna. Metchnikoff förklarade den långalivslängden av folk som levde i Bulgarien och Kaukasus med att de åt mycket probiotikarik mat. (Metchnikoff E. The prolongation of life – optimistic studies. London: Heinemann, 1908).

Ett annat mjölkderivat är kefir. Man tror att det härstammar från mellersta Asien. De som fortfarande bor i dessa trakter fortsätter att konsumera kefir. Men de klaner som har flyttat från sina trakter har slutat med det. Man vet inte varför. I Europa började Bulgarien och öst Europa med kefir konsumtionen först.

Varför en svag tarmflora leder till sjukdomar?

I tarmarna av en vuxen människa finns det 100 000 miljarder (1,5kg) nyttiga bakterier och svampar. Detta är 10 gånger mer än antalet celler i en människokropp. Med mer än 400 typer av dessa bakterier och svampar bildar tarmfloran.

I tarmarna finns skadliga svampar som candida och skadliga bakterier som clostridium. Men de överskrider inte 10% av den totala bakteriemängden. De nyttiga bakterierna ger inte dem utrymme att skapa sjukdomar. Å andra sidan konsumerar man livsmedel som är fattiga på probiotika. Då går det inte att stoppa dessa skadliga bakterier. De utökar sig okontrollerat. Det finns dock inga tydliga symtom för att märka det. De orsakar kroniska, lågnivåinfektioner.

Probiotikas främsta uppgift är att producera de enzymer som gör matsmältningen lättare. Hos de befolkningar som konsumerar mindre hemmagjord yoghurt eller kefir konstaterar man matsmältningsproblem. Ni säkert har märkt att yoghurt som man köper från hyllor blir INTE sura när de väntar. Det är för at de innehåller mer kemikalier än mjölksyrebakterier.

Det finns påståenden om att ledgångsreumatism (Reumatoid artrit), psoriasis, autism, multipel skleros är relaterade till otillräcklig tarmflora.

Hur fungerar detta?

Mjölksyrebakterier täcker 300 kvadratmeter (lika stor som en tennis bana) tarmytan som ett skyddande täcke. Normalt tillåter inte tarmceller att allt går till blodomloppet. Speciellt stoppar de toxiner och osmälta mat. Det där kallas tarmväggens täthet eller tarmtäthet kort.

Mjölksyrebakterier är huvudaktörer i skyddande av tarmtätheten. De hindrar de patogena bakterierna (sjukdomsframkallande) från att fästa sig på tarmväggen genom sina enorma övertag i antalet.

Om patogena bakterier tar övertaget (tarmröta – dysbios) skadar de tarmväggen och förstör tarmtätheten. Detta leder till läckandetarm.

När skadliga ämnen tränger igenom tarmväggen och hamnar i blodet får kroppen ”alert om fientlig attack”. Försvarssystemet går till attack. Det där är t.ex. anledning till allergier. Icke smälta proteiner hamnar i blodet. Kroppens försvar försöker förinta det okända ämnet. Under sådana situationer uppstår akut hudutslag. Om förloppet är långsam kan det leda till multipel skleros eller diabetes typ1.

Det är normalt att vårt försvarssystem skyddar kroppen. Men om ”fienden” inte slutar attackera slutar inte försvaret med motattack heller. Detta leder till inflammation. Extra stimulerade försvar börjar blanda ihop sina ägna vävnader med externa, liknade ämnen och börjar attackera sina egna vävnader. Till slut går inte stoppa skenande inflammation.

Probiotika kan användas i behandling av en del sjukdomar så som eksem, diabetes typ1, Hashimotos tyreoidit (inflammation i sköldkörteln), ulcerös kolit (inflammation i slemhinnorna i tarmarna), reumatoid artrit (ledgångsreumatism), psoriasis, astma. Man kan även behandla andra allergiska sjukdomar som cancer, tidig åldrande, depression, diarré, förstoppning, urinvägsinfektion med probiotika.

Tänk hur rätt Hippokrates hade när han sade ”alla sjukdomar börjar i tarmarna”.

Skriv ut